Senaste inläggen

Av Xaramia - 2 december 2007 17:27

har det blivit tyvärr.....

Strul med datorn,börjat jobba fullt igen o en massa annat.

På väg att bli sambo o bor just nu mitt bland en massa flyttkartonger ha ha

ANNONS
Av Xaramia - 8 november 2007 20:46

fick jag idag i mina ögon.....

Har ju förlorat ett barn i v 23 för drygt 6 veckor.Har mått dåligt över det o varit helt sjukskriven tills denna vecka då jag kände att jag ville prova gå tillbaks o jobba o se hur det känns,om det funkar.Saknar ju gemenskapen,det sociala o behöver nåt o skingra tankarna med.

Ska testa jobba halvtid ett par veckor nu,vet ju inte alls hur det går.Är fysiskt väldigt trött emellanåt,har dålig ork,dåligt tålamod när mina andra 3 barn är här varannan vecka o sover rätt dåligt.....men jag märker att när jag bara går hemma så isolerar jag mig o tar mig knappt för med nåt alls,blir apatisk .....så jag vill ut lite .

Jobbar i en Ica butik på en liten ort ,så jag är "känd" i byn,"alla" vet vad som hänt typ så det har kännts både bra o jobbigt på samma gång.

Idag iaf kom en äldre kvinna som är kund i butiken,vi känner ej varann direkt men brukar småprata när hon handlar o idag satt jag i kassan o det var lugnt,då la hon sin hand på min o sa bara: Du ska veta att jag haft dej i tankarna den senaste tiden,hoppas du kännt det!

Det var så oerhört starkt o hjärtligt att jag nästan började gråta,inte pga sorgen av barnet utan mer att jag blev så otroligt rörd att hon SA så.......nästan ingen utomstående alls har öht sagt nåt alls,så att hon,som inte ens känner mig ändå tänkt på mig kändes himla fint ju......

ANNONS
Av Xaramia - 7 november 2007 16:50

började jobba halvtid igår igen.Kändes faktiskt rätt bra att va tillbaks igen o träffa både jobbarkompisar o kunder(jobbar i en Ica-butik)

Jobbade 8-14 igår,ledig idag,jobbar 10-16 imorgon,ledig fredag o lördag o jobbar halva söndagen (8.30-14.30)så det känns som helt ok tider.


Av Xaramia - 2 november 2007 19:59

vi var på uppföljningssamtal hos läkaren idag,det är nu 6 veckor sen vår lilla dotter konstaterades att hon avlidit i v 18-19 i min mage,jag var då i v 23 o hade ej märkt mer än att jag knappt kände rörelser o att magen var väldigt liten,o efter en liten blödning åkte vi på en extra koll o då fick vi det fruktansvärda beskedet..

Man har ej kunnat hitta nån orsak till varför vår lilla Thea ej fick fortsätta leva ,inget synligt o heller inget på röntgen eller provsvar.Obduktion sa vi ifrån,det kändes fel,nånstans har naturen valt att avbryta graviditeten o även om det känns oerhört hårt kan vi inte göra mer än acceptera o gå vidare.

Vissa dar är mycket tunga o jag vill knappt leva känns det som,har svårt att se saker positivt o hantera sorgen o saknaden.....
jag har svårt att orka fysiskt o psykiskt de veckor jag har mina andra 3 barn här.....men har ändå valt att försöka börja jobba halvtid nästa vecka.Jag känner att jag saknar gemenskapen,det sociala o annars lätt helt skärmar av från omvärlden o knappt tar mig ut ur lägenheten o det tror jag inte jag mår bättre av i längden så jag ska försöka komma tillbaks lite o se hur det känns,var ju hemma länge under graviditeten med pga en cysta på ena äggstocken o sen foglossning o ont i ryggen....

Om nåt känns positivt just nu så är det väl att det inte finns några hinder för att ev försöka få barn igen om vi skulle vilja o det känns ju skönt.Vi har även sökt en större lägenhet o min särbo ska flytta hit (fast ha sin lght kvar ett tag)......

Av Xaramia - 17 oktober 2007 21:25

pratade med kuratorn förra veckan att jag nog inte är riktigt redo att börja jobba än.Har ett läkarbesök på spc mödravården 2 nov,då vi även kommer få svar på de prover som togs o se varför vår dotter dog i magen.


Blir hemma tills efter det,känns skönt

Av Xaramia - 5 oktober 2007 20:46

ikväll i Kumla,lite mysigt ju.Har varit hemma hos mig o nu tog jag o särbon med alla mina barn o åkte hem till honom över helgen.Länge sen alla sågs tillsammans.Fixat lite korv med bröd o ska strax plocka fram lite grönsaker o dippa till Idol:)

Av Xaramia - 4 oktober 2007 10:13

dagarna går på nåt konstigt sätt,o det går faktiskt riktigt bra att hantera sorgen för varje dag som går.Visst kommer tankarna ibland o tårarna dyker upp emellanåt o livet känns så j-a orättvist nånstans att just vår lilla dotter inte fick födas (förlorade henne i v 23 nyligen).....lite hårt att acceptera men vad kan man göra liksom...?

Nånstans känns det ändå skönt att komma ur "kokongen" o vara delaktig i livet igen...mina andra 3 barn är stor hjälp där.Vissa saker har varit jobbiga.Att gå in på jobbet ensam tex,jobbar ju i en Ica -butik o är "kändis" i byn så jag antar att alla "vet",lite jobbigt samtidigt som skönt.Ingen nästan vågar möta vår sorg eller säga nåt.....

I morse var första gången jag lämnade min 4-åring på dagis efter allt som hänt,jag visste att hans pappa talat om vad som hänt mig o min nya (för sonens skull) men ingen säger nåt,allt är som vanligt tills en liten tjej frågar varför bebisen dog....vad svarar man en 4 åring,när man inte vet själv? Jag sa bara lugnt att jag vet faktiskt inte,ingen vet,inte ens doktorn o att ibland blir det så.....hon nöjde sig med det o jag såg en förälders o personalens lättnad över att jag vågade svara....

Av Xaramia - 1 oktober 2007 14:55

var hemma nån dag o hade hand om barnen,vi var på nya Shrek.

Har ingen ork eller tålamod så allt praktiskt känns lätt övermäktigt.Barnen förstår att vi mår dåligt just nu o de stora hjälper till så gott de kan medans min minsta mest är som vanligt.Rätt skönt det med på nåt sätt.


När jag lämnade särbon o åkte hem kom hans reaktion,han har ju varit stark o orkat ta hand om mig de första dagarna .Så igår åkte jag tillbaks till Kumla,känns som vi behöver va tillsammans i detta för att bearbeta,samtidigt som vi ju båda har barn som behöver oss på varsitt håll.

Tyvärr tjafsar mina andra barns pappa ang att ha sina barn lite extra nu när vi mår dåligt o knappt ens orkar ta hand om oss själv.

Han sparkar på nån som redan ligger o det gör mig oerhörd ont å barnens vägnar.Jag VILL helst ha dem hela tiden,men min kropp o psyke klarar inte det tyvärr o då borde han kunna finnas för dem.

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se